Syndetics cover image
Image from Syndetics

Rovdjuren och deras förvaltning : betänkande av Utredningen om de stora rovdjuren

By: Material type: TextLanguage: Swedish Series: Publisher: Stockholm : Fritze, 2007Manufacturer: Stockholm : Edita SverigeDescription: 680 sISBN:
  • 9789138228470
Subject(s): Genre/Form: Online resources:
Contents:
Författningsförslag -- 1 Förslag till lag (2008:XX) om ändring i jaktlagen (1987:259) -- 2 Förslag till lag (2008:XX) om ändring i lagen (2000:592) om viltvårdsområden -- 3 Förslag till förordning (2008:XX) om ändring i jaktförordningen (1987:905) -- 4 Förslag till förordning (2008:XX) om ändring i viltskadeförordningen (2001:724) -- 1 Sammanfattning -- 1.1 Inledning -- 1.2 Kungsörn -- 1.3 Björn -- 1.4 Järv -- 1.5 Lodjur -- 1.6 Varg -- 1.7 Gynnsam bevarandestatus -- 1.8 Forskning och forskningsfinansiering -- 1.9 Bernkonventionen, EU:s Art-och habitatdirektiv och Fågeldirektiv samt nationell lagstiftning -- 1.9.1 Allmänt -- 1.9.2 Licensjakt -- 1.9.3 Skyddsjakt efter myndighets beslut -- 1.9.4 Enskild skyddsjakt -- 1.9.5 Översyn av jaktlagstiftningen -- 1.10 Illegal Jakt -- 1.10.1 Attityder -- 1.10.2 Jaktbrott i samband med enskild skyddsjakt -- 1.10.3 Förenklat regelverk för att bedöma om jaktbrott begåtts i samband med enskild skyddsjakt -- 1.10.4 Identifiering av snöskoter och förare -- 1.10.5 Polisen -- 1.10.6 Försök och förberedelse till grovt jaktbrott -- 1.11 Legitimitet i rovdjursförvaltningen -- 1.12 En utvecklad rovdjursförvaltning -- 1.12.1 Statens har ansvaret -- 1.12.2 Rovdjursförvaltningen ska vara adaptiv -- 1.12.3 Naturvårdsverkets roll -- 1.12.4 Internationellt -- 1.12.5 Naturvårdsverket ska ha den nationella överblicken över rovdjursförvaltningen -- 1.12.6 Länsstyrelserna ska ha det operativa ansvaret för rovdjursförvaltningen -- 1.13 Viltskador på tamdjur, bidrags-och ersättningssystemet vid viltskador -- 1.13.1 Förebyggande insatser mot viltskador på andra tamdjur än ren -- 1.13.2 Förebyggande insatser mot viltskador på ren -- 1.13.3 Ersättning för skada av vilt på annat än renar -- 1.13 .4 Ersättningssystemet i renskötselområdet -- 1.14 Inventering -- 1.15 Information -- 1.16 Jakt som metod för beståndsbeskattning -- 1.17 Rovdjursturism -- Utredningens uppdrag och uppläggning m.m -- 2.1 Utredningens direktiv -- 2.2 Överlämnande ärenden -- 2.3 Utredningens uppläggning -- 2.4 Tidigare utredningar och riksdags beslut -- 3 Stora rovdjur och biologisk mångfald -- Biologisk mångfald, stora rovdjur och svenska miljömål -- 3.2 Konventionen om biologisk mångfald -- 3.3 Det svenska miljö-och naturvårdsarbetet -- 3.4 Rovdjurens roll i ekosystemet -- 3.4.1 Samspelet mellan olika rovdjursarter -- 3.4.2 Klövdjursstammarna - rovdjurens bytesdjur -- 3.5 Predation, jakt och ekologisk funktion -- 4 Artbeskrivning Kungsörn -- 4.1 Kungsörn och havsörn - två skilda arter -- 4.2 Kungsörnens utbredning och antal -- 4.2.1 Världen inklusive Europa -- 4.2.2 Sverige -- 4.3 Den svenska populationens historik och utveckling -- 4.3.1 Historik -- 4.3.2 Populationens utveckling under 1996-2005 -- 4.4 Biologi -- 4.4.1 Boplatsval -- 4.4.2 Populationstäthet -- 4.4.3 Reproduktion -- 4.4.4 Dödlighet -- 4.4.5 Flyttning och övervintring -- 4.4.6 Vinterutfodring -- 4.4.7 Föda och bytesval -- 4.4.8 Kungsörnens lyftförmåga -- 4.4.9 Jaktbeteende och jaktframgång -- 4.5 Skador på tamdjur -- 4.5.1 Ren -- 4.5.2 Får -- 4.5.3 Hundar -- 4.6 Hotbild -- 4.6.1 Illegal jakt -- 4.6.2 Minskad eller upphörd vinterutfodring -- 4.6.3 Skogsbruk -- 4.6.4 Övriga hot mot kungsörnen -- Förväntad populationsutveckling -- 4.7.1 Scenarier med och utan illegal jakt -- 4.7.2 Bärkraft -- Artbeskrivning björn -- 5.1 Björnens utbredning och antal -- 5.1.1 Världen inklusive Europa -- 5.1.2 Sverige -- 5.1.3 Populationsuppskattning i Sverige -- 5.2 Den svenska populationens historik och utveckling -- 5.2.1 Populationens utveckling sedan 1800-talet -- 5.2.2 Koloniseringen av Skandinavien -- 5.3 Biologi -- 5.3.1 Föda -- 5.3.2 Hemområden -- 5.3.3 Björnens val av livsmiljö -- 5.3.4 Vintersömn -- 5.3.5 Utvandring -- 5.3.6 Matriarkat -- 5.3.7 Parningssystem och reproduktion -- 5.3.8 Infanticid (dråp av ungar) -- 5.3.9 Dödlighet -- 5.3.10 Jaktens effekt på björnstammen -- 5.3.11 Björnar undviker vägar och bebyggelse -- 5.4 Skador på tamdjur -- 5.4.1 Ren -- 5.4.2 Får, nötkreatur och häst -- 5.4.3 Hundar -- 5.4.4 Övriga skador orsakade av björn -- Björnens inverkan på älgstammen -- 5.6 Är björnen farlig? -- 5.7 Populationens livskraft --5.8 Förväntad populationsutveckling -- 6 Artbeskrivning järv -- 6.1 Järvens utbredning och antal -- 6.1.1 Världen inklusive Europa -- 6.1.2 Sverige -- 6.1.3 Norge -- 6.2 Den svenska populationens historik och utveckling -- 6.3 Biologi -- 6.3.1 Reproduktion -- 6.3.2 Spridning och utvandring -- 6.3.3 Dödlighet -- 6.3.4 Populationstillväxt och begränsande faktorer -- 6.3.5 Revir och parningssystem -- 6.3.6 Livsmiljö -- 6.3.7 Föda -- 6.3.8 Samspel med andra rovdjur -- 6.4 Genetiska aspekter -- 6.5 Skador på tamdjur -- 6.5.1 Ren -- 6.5.2 Övriga skador -- 6.6 Hotbild -- 6.7 Förväntad populationsutveckling -- 7 Artbeskrivning lodjur -- 7.1 Lodjurets utbredning och antal -- 7.1.1 Världen inklusive Europa -- 7.1.2 Sverige -- Den svenska populationens historik och utveckling -- 7.3 Biologi -- 7.3.1 Föda -- 7.3.2 Livsmiljö och hemområden -- 7.3.3 Reproduktion -- 7.3.4 Spridning -- 7.3.5 Dödlighet -- 7.3.6 Samspel med andra stora rovdjur -- 7.4 Genetiska aspekter -- 7.5 Skador på tamdjur -- 7.5.1 Ren -- 7.5.2 Får och nötkreatur -- 7.5.3 Hundar -- 7.6 Samspel mellan lodjur, rådjur och småvilt -- 7.7 Förväntad populationsutveckling -- Artbeskrivning varg -- 8.1 Vargens utbredning och antal -- 8.1.1 Världen inklusive Europa -- 8.1.2 Sverige -- 8.2 Den skandinaviska populationens historik och utveckling -- 8.3 Biologi -- 8.3.1 Föda -- 8.3.2 Reproduktion -- 8.3.3 Dödlighet -- 8.3.4 Spridning -- 8.3.5 Social organisation -- 8.3.6 Revirstorlek -- 8.3.7 Aktivitetsmönster -- 8.4 Populationens tillväxt -- 8.5 Genetiska aspekter -- 8.5.1 Inavel -- 8.6 Skador på tamdjur -- 8.6.1 Ren -- 8.6.2 Får, nötkreatur och häst -- 8.6.3 Hundar -- 8.7 Vargens inverkan på älgstammen -- 8.7.1 Effekter på nationell, regional och lokal nivå -- 8.8 Vargens skygghet för människan -- 8. 9 Populationens livskraft -- 8.9 .1 Sårbarhets analyser -- 8.10 Förväntad populationsutveckling -- 9 Genetiska aspekter -- 9.1 Inledning -- 9 .1.1 Effektiv populationsstorlek -- 9.1.2 Kritisk populationsstorlek -- 9.2 Genetiska problem i små populationer --9.2.1 Genetisk drift -- 9 .2.2 Inavel -- 9.2.3 Genetisk flaskhals -- 9 .2.4 Hur tillförs ny variation? -- 9.2.5 Inavel ökar risken för utdöende -- 9.3 Rovdjurspopulationerna -- 9.3.1 Kungsörn -- 9.3.2 Lodjur -- 9.3.3 Järv -- 9.3.4 Björn -- 9.3.5 Varg -- 10 Rovdjursstammarnas utveckling -effekter, analys och slutsatser -- 10.1 Inledning -- 10.2 Kungsörnens utveckling och nuvarande status -- 10.2.1 Behov av boträd -- 10.2.2 Reducera hoten mot kungsörnsstammen -- 10.2.3 Vinterutfordring -- 10.2.4 Lyftförmåga -- 10.2.5 Predation på ren -- 10.2.6 Kungsörnspredation på får -- 10.2.7 Kungsörnsangrepp i övrigt -- 10.2.8 Förföljelse
10.2.9 Inventering -- 10.2.10 Bestånds beskattning -- 10.3 Björnens utveckling och nuvarande status -- 10.3.1 Föda -- 10.3.2 Beteende och fortplantning -- 10.3.3 Björnstammen sprider sig -- 10.3.4 Förhållandet björn - människa -- 10.3.5 Är björnen farlig för människor? -- 10.3.6 Björnreaktion på mänsklig närvaro -- 10.3.7 Jakt på björn -- 10.3.8 Illegal jakt på björn -- 10.3.9 Björnars närhet till vägar och bebyggelse -- 10.3.10 Skador på tamdjur och bisamhällen -- 10.3.11 Skador på ren -- 10.3.12 Björnens inverkan på älgstammen -- 10.3.13 Framtidsscenario -- 10.3.14 Toleransnivåer -- 10.4 Järvens utveckling och nuvarande status -- 10.4.1 Orsaker till variationer i beståndet -- 10.4.2 Föda -- 10.4.3 Järven och renen -- 10.4.4 Dödlighet -- 10.4.5 Bestånds beskattning och jakt --10.4.6 Krav på livsmiljö -- 10.4.7 Framtidsscenario -- 10.5 Lodjurets utveckling och nuvarande status -- 10.5.1 Orsaker till tillbakagång -- 10.5.2 Lodjur som predator på ren -- 10.5.3 Lo som predator på rådjur -- 10.5.4 Förhållande till andra rovdjur -- 10.5.5 Lodjurs predation på andra tamdjur -- 10.5.6 Inventeringsmetoder -- 10.5.7 Beståndsbeskattning och jakt -- 10.5.8 Begränsande faktorer för lostammen -- 10.5.9 Framtidsscenario -- 10.6 Vargens utveckling och nuvarande status -- 10.6.1 Förekomst -- 10.6.2 Reproduktion -- 10.6.3 Dödlighet -- 10.6.4 Populationstillväxt -- 10.6.5 Genetik -- 10.6.6 Vargstammens koncentration och spridning -- 10.6.7 Sårbarhetsanalys för varg -- 10.6.8 Framtidsscenario -- 10.6.9 Effekter på bytesdjuren -- 10.6.10 Vargen och renen -- 10.6.11 Vargens predation på tamdjur -- 10.6.12 Bestånds beskattning och jakt -- 10.6.13 Vargen och människan -- 11 Vad innebär gynnsam bevarandestatus? -- 11.1 Bakgrund -- IUCN -- LCIE -- 11.2 Inledning -- 11.2.1 Definitioner ur Art-och habitatdirektivet och andra EU-dokument -- 11.2.2 IUCN:s klassificeringssystem -- 11.2.3 LCIE:s förslag till populationer som förvaltningsenhet --11.2.4 Vad är en population? -- 11.2.5 Valet mellan IUCN:s och LCIE:s bedömningsgrunder -- 11.2.6 Vad är en livskraftig population? -- 11.2.7 Genetisk effektiv population -- 11.2.8 När är en population Livskraftig? -- 11.2.9 När uppnår en population Gynnsam bevarandestatus -- 11.3 Gynnsam bevarandestatus - mål och definitioner -- 11.3.1 Mål för gynnsam utbredning -- 11.3.2 Kriterier för gynnsam population -- 11.3.3 Gynnsam bevarandestatus -rekommendation från LCIE -- 11.3.4 Kommentarer på begrepp och rekommendationer -- 11.3.5 Utredningens kommentarer på LCIE:s rekommendation för bedömning av gynnsam bevarandestatus (samma numrering som ovan): -- 11.3.6 Skyddsjakt och gynnsam bevarandestatus -- 11.4 Utredningens syn på bevarandestatus för stora rovdjur i Sverige -- 11.4.1 Klassificering av arterna -- 11.4.2 Kungsörn -- 11.4.3 Björn -- 11.4.4 Järv -- 11.4.5 Lodjur -- 11.4.6 Varg -- 11.4.7 Avvägning mellan förvaltnings behov på kort sikt och bevarande på lång sikt -- 12 Forskning och forskningsfinansiering -- 12.1 Inledning -- 12.2 Finansiering -- 12.2.1 Naturvårdsverkets finansiering av forskning kring rovdjur -- 12.2.2 Andra svenska finansiärer av forskning kring stora rovdjur -- 12.2.3 Finansiering av rovdjursforskning i Norge och Finland -- 12.3 Koordinering av rovdjurs forskning i Fennoskandia -- 12.4 Forskningsprojekt kring stora rovdjur -- 12.4.1 Större forskningsprojekt -- 12.4.2 Andra aktuella forskningsprojekt -- 12.4.3 Övriga projekt och undersökningar -- 12.5 Utredningens överväganden och förslag -- 13 Bernkonventionen, EG:s Art-och habitatdirektiv och Fågeldirektiv samt nationell lagstiftning, analys och förslag -- 13.1 Inledning -- 13.2 Bernkonventionen -- 13.3 Art-och habitatdirektivet -- 13.4 Fågeldirektivet -- 13.5 Habitatkommitten och ORNIS-kommitten -- 13.6 Kommissionens riktlinjer till art-och habitatdirektivet -- 13.6.1 Det politiska sammanhanget -- 13.6.2 Det rättsliga sammanhanget -- 13.6.3 Direktivets primära mål -- 13.6.4 Gynnsam bevarandestatus -- 13.6.5 Verktyg för att bevara hotade arter -- 13.6.6 Direktivets bilagor -- 13.6.7 Övervakning av arternas bevarandestatus -- 13.6.8 Lämpliga och effektiva åtgärder -- 13.6. 9 Allmänt om implementeringen av direktivets artikel 12 -- 13.6.10 Förbud mot att fånga eller döda strikt skyddade arter (artikel 12 1. a) -- 13.6.11 Förbud mot att störa strikt skyddade arter (artikel 12 1. b) -- 13.6.12 Förbud mot att förstöra eller samla in ägg i naturen (artikel 12 1. c) -- 13.6.13 Förbud mot att skada eller förstöra parningsplatser eller rastplatser (artikel 12 1. d) -- 13.6.14 Allmänt om implementeringen och tillämpningen av direktivets artikel 16 1. -- 13.6.15 Undantag för att skydda vilda djur och växter och bevara livsmiljöer (art. 16 1. a) -- 13.6.16 Undantag för att undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten och andra typer av egendom (art. 16 1. b) -- 13.6.17 Undantag av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet m.m., (art. 16 1. c) -- 13.6.18 Undantag för forsknings-och utbildningsändamål m.m., (art. 16 1. d) -- 13.6.19 Undantag för insamling och förvaring under strängt kontrollerade förhållanden i begränsad omfattning, (art. 16 1. e) -- 13.6.20 Avsaknad av annan lämplig lösning -- 13.6.21 Ett undantags inverkan på en arts bevarandestatus -- 13.7 Implementeringen i svensk lagstiftning av Art-och habitatdirektivet och Fågeldirektivet -- 13.8 Art-habitatdirektivets implementering i jaktlagen och jaktförordningen -- 13.9 Licensjakt på vissa rovdjur -- 13.10 Tvångsjakt för att minska alltför stora viltstammar -- 13.11 Skydds jakt för att förhindra att främmande viltarter etablerar sig -- 3.12 Polisens rätt att avliva eller fånga vilt -- 13.13 Skydds jakt efter tillstånd av myndighet -- 13.14 Skyddsjakt utan särskilt tillstånd av myndighet -- 13.15 Jakt på stora rovdjur i Sverige -- 13.16 EG-domstolens tolkning av Art-och habitatdirektivet -- 13.16.1 Kommissionens argument -- 13.16.2 Finlands argument -- 13.16.3 Domstolens bedömning -- 13.16.4 Domstolens domslut -- 13.16.5 Sammanfattning av EG-domstolens dom -- 13.17Utredningens överväganden och förslag -- 13.17.1 Direktivens införlivande i jaktlagstiftningen -- 13.17.2 Har regeringen tillräckligt bemyndigande att införliva Art-och habitatdirektivets undantagsregler genom förordning? -- 13.17.3 Möjligheterna att enligt direktiven förvalta stora rovdjur genom jakt -- 13.17.4 Licensjakt -- 13.17.5 Skyddsjakt -- 13.17.6 Enskild skyddsjakt enligt 28 § JF -- 13.17.7 Jaktlagstiftningen bör ses över -- 14 Illegal jakt -- 14.1 Inledning -- 14.2 Riksdagens beslut 2001 om en sammanhållen rovdjurspolitik m.m -- 14.3 Problemet illegal jakt -- 14.4 Brottsförebyggande rådets studie om illegal jakt på rovdjur -- 14.5 Viltet är fredat -- 14.6 Jaktbrott och jakthäleri m.m -- 14.7 Försök och förberedelse till jaktbrott m.m -- 14.8 Husrannsakan och hemlig teleövervakning i samband med jaktbrott -- 14.9 Viktiga villkor för jaktens bedrivande återfinns bara i
Naturvårdsverkets beslut -- 14.10 Jaktbrott i samband med skyddsjakt på enskilds initiativ -- 14.11 Straffrihet när rovdjur dödas i en nödsituation -- 14.12 Skadestånd till staten vid grova jaktbrott -- 14.13 Utredningens överväganden -- 14.13.1 Bedömningen av ansvarsfrågan när rovdjur dödats för att skydda tamdjur kan förenklas -- 14.13.2 Attityderna till illegal jakt måste förändras -- 14.13.3 Jaktbrott där syftet enbart är att döda rovdjur har ett högre straffvärde än överträdelser som sker för att skydda tamdjur -- 14.13.4 Snöskotern är ett viktigt transportmedel men också ett brottshjälpmedel -- 14.13.5 Polisens organisation för att möta jaktbrottslighet bör effektiviseras -- 14.13.6 Försök och förberedelse till grovt jaktbrott bör kriminaliseras -- 15 legitimitet i rovdjursförvaltningen -- 15.1 Legitimitet i rovdjursförvaltningen -- 15.2 Rovdjur-en konfliktfylld resurs -- 15.3 Legitimitet -- 15.4 Kan ökad grad av deltagande bidra till lösningen? -- 15.5 Vad är möjligt att uppnå med ökat deltagande? -- 15.6 Vad avses med begreppet deltagande? -- 15.7 Vad är syftet med deltagande? -- 15.8 Vem ska delta? -- 15.9 I vilken grad ska medborgarna delta? -- 15.10 Problem och utmaningar med ökat deltagande -- 15.10.1 Heterogenitet -- 15.10.2 Förändrade attityder -- 15.10.3 Skala -- 15.10.4 Mellanstatliga aspekter -- 15.10.5 Osäkerhet -- 16 En utvecklad rovdjursförvaltning -- 16.1 Det offentliga åtagandet -- 16.2 Adaptiv förvaltning -- 16.3 En ny grundläggande struktur för rovdjursförvaltningen -- 16.4 Rovdjursförvaltning i internationell samverkan -- 16.5 Ökat regionalt inflytande i rovdjurspolitiken -- 16.5.1 Toleransnivåer som inslag i regionala förvaltnings planer -- 16.6 De regionala rovdjursgrupperna -- 16.7 Länsstyrelserna -- 16.7.1 Enkät till länsstyrelserna -- 16.7.2 Utredningens överväganden och förslag -- 16.8 Naturvårdsverket -- 16.8.1 Utredningens överväganden och förslag -- 16.9 Sametinget -- 16.10 Viltskadecenter -- 16.10.1 Utredningens överväganden och förslag -- 16.11 Sveriges lantbruksuniversitet -- 16.12 ArtDatabanken -- 16.13 Övriga universitet och högskolor -- 16.14 Statens jordbruksverk -- 16.15 Djurförsöksetiska nämnderna -- 16.16 Naturhistoriska riksmuseet -- 16.17 Statens veterinärmedicinska anstalt -- 16.18 Skogsstyrelsen -- 16.19 Statistiska centralbyrån -- 16.20 Livsmedelsverket -- 16.21 Tullverket -- 17 Viltskador på tamdjur, bidrags-och ersättningssystemet vid viltskador samt metoder för att förebygga skador -- 17.1 Viltskador på andra tamdjur än ren -- 17.1.1 Viltskador på hundar -- 17.1.2 Varg och tamdjur -- 17.1.3 Lodjur och tamdjur -- 17.1.4 Björn och tamdjur -- 17.1.5 Järv och tamdjur -- 17.1.6 Kungsörn och tamdjur -- 17.1.7 Indirekta viltskador på tamdjur -- 17.2 Viltskador på ren -- 17.3 Ersättning för viltskador -- 17.3.1 Bakgrund -- 17.3.2 Sametinget -- 17.3.3 Ersättning för rovdjursdödade renar -- 17.3.4 Sametinget och Naturvårdsverkets förslag 1995 till ersättnings system för rovdjursrivna renar -- 17.3.5 Tiden mellan Sametinget och Naturvårdsverkets förslag till ersättningssystem och förordningsregleringen -- 17.4 Riksdagens beslut 2001 om ett reformerat bidrags och ersättnings system -- 17.5 Viltskadeersättning -- 17.5.1 Ersättningsbeloppen vid olika typer av rovdjursförekomst i renskötselområdet -- 17.6 Viltskadeanslaget -- 17.6.1 Rovdjursakutgrupper i Värmlands
och Dalarnas län -- 17.7 Bidrag till förebyggande åtgärder och ersättning för rovdjursförekomst i samebyar -- 17.8 Bidrag till förebyggande åtgärder och ersättning för viltskador på annat än ren -- 17.9 Effekten av förebyggande åtgärder mot viltskador -- 17.10 Inventering av stora rovdjur, anslaget för biologisk mångfald -- 17.10.1 Inledning -- 17.10.2 Inventering av stora rovdjur i renskötselområdet -- 17.10.3 Inventering av stora rovdjur utanför renskötselområdet -- 17.11 Viltskadecenter (VSC) -- 17.12Metoder för att förebygga viltskador på andra tamdjur än ren -- 17.12.1 Permanenta åtgärder -- 17.12.2 Akuta åtgärder -- 17.13Metoder för att förebygga viltskador på hundar -- 17.14 Metoder för att förebygga viltskador på ren -- 17.15Utredningens överväganden och förslag -- 17.15.1 Förebyggande insatser mot viltskador på andra tamdjur än ren -- 17.15.2 Förebyggande insatser mot viltskador på ren -- 17.15.3 Ersättning för skada av vilt på annat än renar -- 17.15.4 Ersättningssystemet i renskötselområdet -- 18 Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet -- 18.1 Bakgrund -- 18.2 Nuvarande organisation och målsättning -- 18.3 Problem med nuvarande inventeringsverksamhet -- Speciella problem vid inventering av varg -- Förekomst på läns-och riksgränser -- 18.4 Utvärdering av rovdjursinventeringarna utanför renskötselområdet -- Beskrivning av inventeringsmetoderna -- 18.5 Sammanfattning av utvärderingen -- Inventeringsorganisation -- Samarbetet inom länet -- Samarbete med andra län -- Utvärdering fältarbete -- Utvärdering gentemot Naturvårdsverkets föreskrifter -- Inventeringarnas täckningsgrad -- Spårad sträcka -skillnader mellan länen -- Typ av detaljspårning -skillnader mellan länen -- Spårad sträcka per person och spårningsdag - skillnader mellan länen -- Bedömnings underlag för familjegrupp av lodjur - skillnader mellan länen -- Inventeringsmetodik för lodjur -- Bedömning av inventeringsresultaten 2006/07 -- Utvärderarnas förslag till förändringar -- Registrering och dokumentation -- Inventering av lodjur -- Inventering av varg -- Kompletterande metoder -- Allmänhetens delaktighet och acceptans för inventeringarna -- Ändringar av Naturvårdsverkets föreskrifter -- Nationell redovisning -- Remissvar -- 18.6 Utredningens överväganden och förslag -- 19 lnformationsfrågor -- 19.1 Informationsfrågor -- 19.2 Vem svarar för rovdjursinformation? -- 19.2.1 Myndigheter -- 19.2.2 Informationscentrum -- 19.2.3 Övriga -- 19.3 Finansieringen av informationsarbetet -- 19.4 Utredningens överväganden -- 19.4.1 Ansvar för och medverkan i informationsarbetet -- 19.4.2 Framtida finansiering av informationsarbetet --20 Jakt som metod för beståndsbeskattning -- 20.1 Allmänt -- 20.2 Framgång för naturvården -- 20.3 Mål behövs för beståndsreglering -- 20.4 Jaktens organisation -- 20.5 Licensjakt -- 20.6 Skyddsjakt -- 20.7 Jakt på björn -- 21 Rovdjursturism -- 21.1 Rovdjursturism -- 22 Rovdjursförvaltning i Norge och Finland m.m., erfarenheter från USA och Kanada -- Norge -- Det gränsöverskridande renbetet i Sverige och Norge -- Finland - Lettland -- USA och Kanada -- 23 Rovdjurspolitikens intäkter och kostnader -- 23.1 Rovdjurspolitikens intäkter och kostnader -- 23.2 Statens kostnader -- 23.3 Privatekonomiska kostnader -- Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser samt genomförandefrågor -- Organisatoriska konsekvenser -- Genomförandefrågor -- 25 Författningskommentar -- 25.1 Förslaget till lag om ändring i jaktlagen (1987:259) -- 25.2 Förslaget till lag (2008:xx) om ändring i lagen (2000:592) om viltvårdsområden -- 25.3 Förslaget till förordning om ändring i jaktförordningen (1987:905) -- 25.4 Förslaget till förordning (2008:xx) om ändring i viltskadeförordningen -- Särskilt yttrande Ann Dahlerus -- Särskilt yttrande av Gunnar Glöersen och Börje Waldebring -- Särskilt yttrande av Lotta Samuelson -- Särskilt yttrande av Malin Brännström, SSR, och Ragnhild Svonni, Sametinget -- Särskilt yttrande Robert Franzen -- Bilaga 1 Kommittedirektiv -- Bilaga 2 Tilläggsdirektiv -- Bilaga 3 Förteckning över myndigheter, organisationer och andra intressenter som Utredningen om de stora rovdjuren (M2006:l) besökt eller på annat sätt fört dialog med -- Bilaga 4 Exempel på hur prioriteringar för toleransnivåer kan struktureras inom renskötselområdet -- Bilaga 5 Referenser
No physical items for this record

Författningsförslag -- 1 Förslag till lag (2008:XX) om ändring i jaktlagen (1987:259) -- 2 Förslag till lag (2008:XX) om ändring i lagen (2000:592) om viltvårdsområden -- 3 Förslag till förordning (2008:XX) om ändring i jaktförordningen (1987:905) -- 4 Förslag till förordning (2008:XX) om ändring i viltskadeförordningen (2001:724) -- 1 Sammanfattning -- 1.1 Inledning -- 1.2 Kungsörn -- 1.3 Björn -- 1.4 Järv -- 1.5 Lodjur -- 1.6 Varg -- 1.7 Gynnsam bevarandestatus -- 1.8 Forskning och forskningsfinansiering -- 1.9 Bernkonventionen, EU:s Art-och habitatdirektiv och Fågeldirektiv samt nationell lagstiftning -- 1.9.1 Allmänt -- 1.9.2 Licensjakt -- 1.9.3 Skyddsjakt efter myndighets beslut -- 1.9.4 Enskild skyddsjakt -- 1.9.5 Översyn av jaktlagstiftningen -- 1.10 Illegal Jakt -- 1.10.1 Attityder -- 1.10.2 Jaktbrott i samband med enskild skyddsjakt -- 1.10.3 Förenklat regelverk för att bedöma om jaktbrott begåtts i samband med enskild skyddsjakt -- 1.10.4 Identifiering av snöskoter och förare -- 1.10.5 Polisen -- 1.10.6 Försök och förberedelse till grovt jaktbrott -- 1.11 Legitimitet i rovdjursförvaltningen -- 1.12 En utvecklad rovdjursförvaltning -- 1.12.1 Statens har ansvaret -- 1.12.2 Rovdjursförvaltningen ska vara adaptiv -- 1.12.3 Naturvårdsverkets roll -- 1.12.4 Internationellt -- 1.12.5 Naturvårdsverket ska ha den nationella överblicken över rovdjursförvaltningen -- 1.12.6 Länsstyrelserna ska ha det operativa ansvaret för rovdjursförvaltningen -- 1.13 Viltskador på tamdjur, bidrags-och ersättningssystemet vid viltskador -- 1.13.1 Förebyggande insatser mot viltskador på andra tamdjur än ren -- 1.13.2 Förebyggande insatser mot viltskador på ren -- 1.13.3 Ersättning för skada av vilt på annat än renar -- 1.13 .4 Ersättningssystemet i renskötselområdet -- 1.14 Inventering -- 1.15 Information -- 1.16 Jakt som metod för beståndsbeskattning -- 1.17 Rovdjursturism -- Utredningens uppdrag och uppläggning m.m -- 2.1 Utredningens direktiv -- 2.2 Överlämnande ärenden -- 2.3 Utredningens uppläggning -- 2.4 Tidigare utredningar och riksdags beslut -- 3 Stora rovdjur och biologisk mångfald -- Biologisk mångfald, stora rovdjur och svenska miljömål -- 3.2 Konventionen om biologisk mångfald -- 3.3 Det svenska miljö-och naturvårdsarbetet -- 3.4 Rovdjurens roll i ekosystemet -- 3.4.1 Samspelet mellan olika rovdjursarter -- 3.4.2 Klövdjursstammarna - rovdjurens bytesdjur -- 3.5 Predation, jakt och ekologisk funktion -- 4 Artbeskrivning Kungsörn -- 4.1 Kungsörn och havsörn - två skilda arter -- 4.2 Kungsörnens utbredning och antal -- 4.2.1 Världen inklusive Europa -- 4.2.2 Sverige -- 4.3 Den svenska populationens historik och utveckling -- 4.3.1 Historik -- 4.3.2 Populationens utveckling under 1996-2005 -- 4.4 Biologi -- 4.4.1 Boplatsval -- 4.4.2 Populationstäthet -- 4.4.3 Reproduktion -- 4.4.4 Dödlighet -- 4.4.5 Flyttning och övervintring -- 4.4.6 Vinterutfodring -- 4.4.7 Föda och bytesval -- 4.4.8 Kungsörnens lyftförmåga -- 4.4.9 Jaktbeteende och jaktframgång -- 4.5 Skador på tamdjur -- 4.5.1 Ren -- 4.5.2 Får -- 4.5.3 Hundar -- 4.6 Hotbild -- 4.6.1 Illegal jakt -- 4.6.2 Minskad eller upphörd vinterutfodring -- 4.6.3 Skogsbruk -- 4.6.4 Övriga hot mot kungsörnen -- Förväntad populationsutveckling -- 4.7.1 Scenarier med och utan illegal jakt -- 4.7.2 Bärkraft -- Artbeskrivning björn -- 5.1 Björnens utbredning och antal -- 5.1.1 Världen inklusive Europa -- 5.1.2 Sverige -- 5.1.3 Populationsuppskattning i Sverige -- 5.2 Den svenska populationens historik och utveckling -- 5.2.1 Populationens utveckling sedan 1800-talet -- 5.2.2 Koloniseringen av Skandinavien -- 5.3 Biologi -- 5.3.1 Föda -- 5.3.2 Hemområden -- 5.3.3 Björnens val av livsmiljö -- 5.3.4 Vintersömn -- 5.3.5 Utvandring -- 5.3.6 Matriarkat -- 5.3.7 Parningssystem och reproduktion -- 5.3.8 Infanticid (dråp av ungar) -- 5.3.9 Dödlighet -- 5.3.10 Jaktens effekt på björnstammen -- 5.3.11 Björnar undviker vägar och bebyggelse -- 5.4 Skador på tamdjur -- 5.4.1 Ren -- 5.4.2 Får, nötkreatur och häst -- 5.4.3 Hundar -- 5.4.4 Övriga skador orsakade av björn -- Björnens inverkan på älgstammen -- 5.6 Är björnen farlig? -- 5.7 Populationens livskraft --5.8 Förväntad populationsutveckling -- 6 Artbeskrivning järv -- 6.1 Järvens utbredning och antal -- 6.1.1 Världen inklusive Europa -- 6.1.2 Sverige -- 6.1.3 Norge -- 6.2 Den svenska populationens historik och utveckling -- 6.3 Biologi -- 6.3.1 Reproduktion -- 6.3.2 Spridning och utvandring -- 6.3.3 Dödlighet -- 6.3.4 Populationstillväxt och begränsande faktorer -- 6.3.5 Revir och parningssystem -- 6.3.6 Livsmiljö -- 6.3.7 Föda -- 6.3.8 Samspel med andra rovdjur -- 6.4 Genetiska aspekter -- 6.5 Skador på tamdjur -- 6.5.1 Ren -- 6.5.2 Övriga skador -- 6.6 Hotbild -- 6.7 Förväntad populationsutveckling -- 7 Artbeskrivning lodjur -- 7.1 Lodjurets utbredning och antal -- 7.1.1 Världen inklusive Europa -- 7.1.2 Sverige -- Den svenska populationens historik och utveckling -- 7.3 Biologi -- 7.3.1 Föda -- 7.3.2 Livsmiljö och hemområden -- 7.3.3 Reproduktion -- 7.3.4 Spridning -- 7.3.5 Dödlighet -- 7.3.6 Samspel med andra stora rovdjur -- 7.4 Genetiska aspekter -- 7.5 Skador på tamdjur -- 7.5.1 Ren -- 7.5.2 Får och nötkreatur -- 7.5.3 Hundar -- 7.6 Samspel mellan lodjur, rådjur och småvilt -- 7.7 Förväntad populationsutveckling -- Artbeskrivning varg -- 8.1 Vargens utbredning och antal -- 8.1.1 Världen inklusive Europa -- 8.1.2 Sverige -- 8.2 Den skandinaviska populationens historik och utveckling -- 8.3 Biologi -- 8.3.1 Föda -- 8.3.2 Reproduktion -- 8.3.3 Dödlighet -- 8.3.4 Spridning -- 8.3.5 Social organisation -- 8.3.6 Revirstorlek -- 8.3.7 Aktivitetsmönster -- 8.4 Populationens tillväxt -- 8.5 Genetiska aspekter -- 8.5.1 Inavel -- 8.6 Skador på tamdjur -- 8.6.1 Ren -- 8.6.2 Får, nötkreatur och häst -- 8.6.3 Hundar -- 8.7 Vargens inverkan på älgstammen -- 8.7.1 Effekter på nationell, regional och lokal nivå -- 8.8 Vargens skygghet för människan -- 8. 9 Populationens livskraft -- 8.9 .1 Sårbarhets analyser -- 8.10 Förväntad populationsutveckling -- 9 Genetiska aspekter -- 9.1 Inledning -- 9 .1.1 Effektiv populationsstorlek -- 9.1.2 Kritisk populationsstorlek -- 9.2 Genetiska problem i små populationer --9.2.1 Genetisk drift -- 9 .2.2 Inavel -- 9.2.3 Genetisk flaskhals -- 9 .2.4 Hur tillförs ny variation? -- 9.2.5 Inavel ökar risken för utdöende -- 9.3 Rovdjurspopulationerna -- 9.3.1 Kungsörn -- 9.3.2 Lodjur -- 9.3.3 Järv -- 9.3.4 Björn -- 9.3.5 Varg -- 10 Rovdjursstammarnas utveckling -effekter, analys och slutsatser -- 10.1 Inledning -- 10.2 Kungsörnens utveckling och nuvarande status -- 10.2.1 Behov av boträd -- 10.2.2 Reducera hoten mot kungsörnsstammen -- 10.2.3 Vinterutfordring -- 10.2.4 Lyftförmåga -- 10.2.5 Predation på ren -- 10.2.6 Kungsörnspredation på får -- 10.2.7 Kungsörnsangrepp i övrigt -- 10.2.8 Förföljelse

10.2.9 Inventering -- 10.2.10 Bestånds beskattning -- 10.3 Björnens utveckling och nuvarande status -- 10.3.1 Föda -- 10.3.2 Beteende och fortplantning -- 10.3.3 Björnstammen sprider sig -- 10.3.4 Förhållandet björn - människa -- 10.3.5 Är björnen farlig för människor? -- 10.3.6 Björnreaktion på mänsklig närvaro -- 10.3.7 Jakt på björn -- 10.3.8 Illegal jakt på björn -- 10.3.9 Björnars närhet till vägar och bebyggelse -- 10.3.10 Skador på tamdjur och bisamhällen -- 10.3.11 Skador på ren -- 10.3.12 Björnens inverkan på älgstammen -- 10.3.13 Framtidsscenario -- 10.3.14 Toleransnivåer -- 10.4 Järvens utveckling och nuvarande status -- 10.4.1 Orsaker till variationer i beståndet -- 10.4.2 Föda -- 10.4.3 Järven och renen -- 10.4.4 Dödlighet -- 10.4.5 Bestånds beskattning och jakt --10.4.6 Krav på livsmiljö -- 10.4.7 Framtidsscenario -- 10.5 Lodjurets utveckling och nuvarande status -- 10.5.1 Orsaker till tillbakagång -- 10.5.2 Lodjur som predator på ren -- 10.5.3 Lo som predator på rådjur -- 10.5.4 Förhållande till andra rovdjur -- 10.5.5 Lodjurs predation på andra tamdjur -- 10.5.6 Inventeringsmetoder -- 10.5.7 Beståndsbeskattning och jakt -- 10.5.8 Begränsande faktorer för lostammen -- 10.5.9 Framtidsscenario -- 10.6 Vargens utveckling och nuvarande status -- 10.6.1 Förekomst -- 10.6.2 Reproduktion -- 10.6.3 Dödlighet -- 10.6.4 Populationstillväxt -- 10.6.5 Genetik -- 10.6.6 Vargstammens koncentration och spridning -- 10.6.7 Sårbarhetsanalys för varg -- 10.6.8 Framtidsscenario -- 10.6.9 Effekter på bytesdjuren -- 10.6.10 Vargen och renen -- 10.6.11 Vargens predation på tamdjur -- 10.6.12 Bestånds beskattning och jakt -- 10.6.13 Vargen och människan -- 11 Vad innebär gynnsam bevarandestatus? -- 11.1 Bakgrund -- IUCN -- LCIE -- 11.2 Inledning -- 11.2.1 Definitioner ur Art-och habitatdirektivet och andra EU-dokument -- 11.2.2 IUCN:s klassificeringssystem -- 11.2.3 LCIE:s förslag till populationer som förvaltningsenhet --11.2.4 Vad är en population? -- 11.2.5 Valet mellan IUCN:s och LCIE:s bedömningsgrunder -- 11.2.6 Vad är en livskraftig population? -- 11.2.7 Genetisk effektiv population -- 11.2.8 När är en population Livskraftig? -- 11.2.9 När uppnår en population Gynnsam bevarandestatus -- 11.3 Gynnsam bevarandestatus - mål och definitioner -- 11.3.1 Mål för gynnsam utbredning -- 11.3.2 Kriterier för gynnsam population -- 11.3.3 Gynnsam bevarandestatus -rekommendation från LCIE -- 11.3.4 Kommentarer på begrepp och rekommendationer -- 11.3.5 Utredningens kommentarer på LCIE:s rekommendation för bedömning av gynnsam bevarandestatus (samma numrering som ovan): -- 11.3.6 Skyddsjakt och gynnsam bevarandestatus -- 11.4 Utredningens syn på bevarandestatus för stora rovdjur i Sverige -- 11.4.1 Klassificering av arterna -- 11.4.2 Kungsörn -- 11.4.3 Björn -- 11.4.4 Järv -- 11.4.5 Lodjur -- 11.4.6 Varg -- 11.4.7 Avvägning mellan förvaltnings behov på kort sikt och bevarande på lång sikt -- 12 Forskning och forskningsfinansiering -- 12.1 Inledning -- 12.2 Finansiering -- 12.2.1 Naturvårdsverkets finansiering av forskning kring rovdjur -- 12.2.2 Andra svenska finansiärer av forskning kring stora rovdjur -- 12.2.3 Finansiering av rovdjursforskning i Norge och Finland -- 12.3 Koordinering av rovdjurs forskning i Fennoskandia -- 12.4 Forskningsprojekt kring stora rovdjur -- 12.4.1 Större forskningsprojekt -- 12.4.2 Andra aktuella forskningsprojekt -- 12.4.3 Övriga projekt och undersökningar -- 12.5 Utredningens överväganden och förslag -- 13 Bernkonventionen, EG:s Art-och habitatdirektiv och Fågeldirektiv samt nationell lagstiftning, analys och förslag -- 13.1 Inledning -- 13.2 Bernkonventionen -- 13.3 Art-och habitatdirektivet -- 13.4 Fågeldirektivet -- 13.5 Habitatkommitten och ORNIS-kommitten -- 13.6 Kommissionens riktlinjer till art-och habitatdirektivet -- 13.6.1 Det politiska sammanhanget -- 13.6.2 Det rättsliga sammanhanget -- 13.6.3 Direktivets primära mål -- 13.6.4 Gynnsam bevarandestatus -- 13.6.5 Verktyg för att bevara hotade arter -- 13.6.6 Direktivets bilagor -- 13.6.7 Övervakning av arternas bevarandestatus -- 13.6.8 Lämpliga och effektiva åtgärder -- 13.6. 9 Allmänt om implementeringen av direktivets artikel 12 -- 13.6.10 Förbud mot att fånga eller döda strikt skyddade arter (artikel 12 1. a) -- 13.6.11 Förbud mot att störa strikt skyddade arter (artikel 12 1. b) -- 13.6.12 Förbud mot att förstöra eller samla in ägg i naturen (artikel 12 1. c) -- 13.6.13 Förbud mot att skada eller förstöra parningsplatser eller rastplatser (artikel 12 1. d) -- 13.6.14 Allmänt om implementeringen och tillämpningen av direktivets artikel 16 1. -- 13.6.15 Undantag för att skydda vilda djur och växter och bevara livsmiljöer (art. 16 1. a) -- 13.6.16 Undantag för att undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten och andra typer av egendom (art. 16 1. b) -- 13.6.17 Undantag av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet m.m., (art. 16 1. c) -- 13.6.18 Undantag för forsknings-och utbildningsändamål m.m., (art. 16 1. d) -- 13.6.19 Undantag för insamling och förvaring under strängt kontrollerade förhållanden i begränsad omfattning, (art. 16 1. e) -- 13.6.20 Avsaknad av annan lämplig lösning -- 13.6.21 Ett undantags inverkan på en arts bevarandestatus -- 13.7 Implementeringen i svensk lagstiftning av Art-och habitatdirektivet och Fågeldirektivet -- 13.8 Art-habitatdirektivets implementering i jaktlagen och jaktförordningen -- 13.9 Licensjakt på vissa rovdjur -- 13.10 Tvångsjakt för att minska alltför stora viltstammar -- 13.11 Skydds jakt för att förhindra att främmande viltarter etablerar sig -- 3.12 Polisens rätt att avliva eller fånga vilt -- 13.13 Skydds jakt efter tillstånd av myndighet -- 13.14 Skyddsjakt utan särskilt tillstånd av myndighet -- 13.15 Jakt på stora rovdjur i Sverige -- 13.16 EG-domstolens tolkning av Art-och habitatdirektivet -- 13.16.1 Kommissionens argument -- 13.16.2 Finlands argument -- 13.16.3 Domstolens bedömning -- 13.16.4 Domstolens domslut -- 13.16.5 Sammanfattning av EG-domstolens dom -- 13.17Utredningens överväganden och förslag -- 13.17.1 Direktivens införlivande i jaktlagstiftningen -- 13.17.2 Har regeringen tillräckligt bemyndigande att införliva Art-och habitatdirektivets undantagsregler genom förordning? -- 13.17.3 Möjligheterna att enligt direktiven förvalta stora rovdjur genom jakt -- 13.17.4 Licensjakt -- 13.17.5 Skyddsjakt -- 13.17.6 Enskild skyddsjakt enligt 28 § JF -- 13.17.7 Jaktlagstiftningen bör ses över -- 14 Illegal jakt -- 14.1 Inledning -- 14.2 Riksdagens beslut 2001 om en sammanhållen rovdjurspolitik m.m -- 14.3 Problemet illegal jakt -- 14.4 Brottsförebyggande rådets studie om illegal jakt på rovdjur -- 14.5 Viltet är fredat -- 14.6 Jaktbrott och jakthäleri m.m -- 14.7 Försök och förberedelse till jaktbrott m.m -- 14.8 Husrannsakan och hemlig teleövervakning i samband med jaktbrott -- 14.9 Viktiga villkor för jaktens bedrivande återfinns bara i

Naturvårdsverkets beslut -- 14.10 Jaktbrott i samband med skyddsjakt på enskilds initiativ -- 14.11 Straffrihet när rovdjur dödas i en nödsituation -- 14.12 Skadestånd till staten vid grova jaktbrott -- 14.13 Utredningens överväganden -- 14.13.1 Bedömningen av ansvarsfrågan när rovdjur dödats för att skydda tamdjur kan förenklas -- 14.13.2 Attityderna till illegal jakt måste förändras -- 14.13.3 Jaktbrott där syftet enbart är att döda rovdjur har ett högre straffvärde än överträdelser som sker för att skydda tamdjur -- 14.13.4 Snöskotern är ett viktigt transportmedel men också ett brottshjälpmedel -- 14.13.5 Polisens organisation för att möta jaktbrottslighet bör effektiviseras -- 14.13.6 Försök och förberedelse till grovt jaktbrott bör kriminaliseras -- 15 legitimitet i rovdjursförvaltningen -- 15.1 Legitimitet i rovdjursförvaltningen -- 15.2 Rovdjur-en konfliktfylld resurs -- 15.3 Legitimitet -- 15.4 Kan ökad grad av deltagande bidra till lösningen? -- 15.5 Vad är möjligt att uppnå med ökat deltagande? -- 15.6 Vad avses med begreppet deltagande? -- 15.7 Vad är syftet med deltagande? -- 15.8 Vem ska delta? -- 15.9 I vilken grad ska medborgarna delta? -- 15.10 Problem och utmaningar med ökat deltagande -- 15.10.1 Heterogenitet -- 15.10.2 Förändrade attityder -- 15.10.3 Skala -- 15.10.4 Mellanstatliga aspekter -- 15.10.5 Osäkerhet -- 16 En utvecklad rovdjursförvaltning -- 16.1 Det offentliga åtagandet -- 16.2 Adaptiv förvaltning -- 16.3 En ny grundläggande struktur för rovdjursförvaltningen -- 16.4 Rovdjursförvaltning i internationell samverkan -- 16.5 Ökat regionalt inflytande i rovdjurspolitiken -- 16.5.1 Toleransnivåer som inslag i regionala förvaltnings planer -- 16.6 De regionala rovdjursgrupperna -- 16.7 Länsstyrelserna -- 16.7.1 Enkät till länsstyrelserna -- 16.7.2 Utredningens överväganden och förslag -- 16.8 Naturvårdsverket -- 16.8.1 Utredningens överväganden och förslag -- 16.9 Sametinget -- 16.10 Viltskadecenter -- 16.10.1 Utredningens överväganden och förslag -- 16.11 Sveriges lantbruksuniversitet -- 16.12 ArtDatabanken -- 16.13 Övriga universitet och högskolor -- 16.14 Statens jordbruksverk -- 16.15 Djurförsöksetiska nämnderna -- 16.16 Naturhistoriska riksmuseet -- 16.17 Statens veterinärmedicinska anstalt -- 16.18 Skogsstyrelsen -- 16.19 Statistiska centralbyrån -- 16.20 Livsmedelsverket -- 16.21 Tullverket -- 17 Viltskador på tamdjur, bidrags-och ersättningssystemet vid viltskador samt metoder för att förebygga skador -- 17.1 Viltskador på andra tamdjur än ren -- 17.1.1 Viltskador på hundar -- 17.1.2 Varg och tamdjur -- 17.1.3 Lodjur och tamdjur -- 17.1.4 Björn och tamdjur -- 17.1.5 Järv och tamdjur -- 17.1.6 Kungsörn och tamdjur -- 17.1.7 Indirekta viltskador på tamdjur -- 17.2 Viltskador på ren -- 17.3 Ersättning för viltskador -- 17.3.1 Bakgrund -- 17.3.2 Sametinget -- 17.3.3 Ersättning för rovdjursdödade renar -- 17.3.4 Sametinget och Naturvårdsverkets förslag 1995 till ersättnings system för rovdjursrivna renar -- 17.3.5 Tiden mellan Sametinget och Naturvårdsverkets förslag till ersättningssystem och förordningsregleringen -- 17.4 Riksdagens beslut 2001 om ett reformerat bidrags och ersättnings system -- 17.5 Viltskadeersättning -- 17.5.1 Ersättningsbeloppen vid olika typer av rovdjursförekomst i renskötselområdet -- 17.6 Viltskadeanslaget -- 17.6.1 Rovdjursakutgrupper i Värmlands

och Dalarnas län -- 17.7 Bidrag till förebyggande åtgärder och ersättning för rovdjursförekomst i samebyar -- 17.8 Bidrag till förebyggande åtgärder och ersättning för viltskador på annat än ren -- 17.9 Effekten av förebyggande åtgärder mot viltskador -- 17.10 Inventering av stora rovdjur, anslaget för biologisk mångfald -- 17.10.1 Inledning -- 17.10.2 Inventering av stora rovdjur i renskötselområdet -- 17.10.3 Inventering av stora rovdjur utanför renskötselområdet -- 17.11 Viltskadecenter (VSC) -- 17.12Metoder för att förebygga viltskador på andra tamdjur än ren -- 17.12.1 Permanenta åtgärder -- 17.12.2 Akuta åtgärder -- 17.13Metoder för att förebygga viltskador på hundar -- 17.14 Metoder för att förebygga viltskador på ren -- 17.15Utredningens överväganden och förslag -- 17.15.1 Förebyggande insatser mot viltskador på andra tamdjur än ren -- 17.15.2 Förebyggande insatser mot viltskador på ren -- 17.15.3 Ersättning för skada av vilt på annat än renar -- 17.15.4 Ersättningssystemet i renskötselområdet -- 18 Inventering av lodjur och varg utanför renskötselområdet -- 18.1 Bakgrund -- 18.2 Nuvarande organisation och målsättning -- 18.3 Problem med nuvarande inventeringsverksamhet -- Speciella problem vid inventering av varg -- Förekomst på läns-och riksgränser -- 18.4 Utvärdering av rovdjursinventeringarna utanför renskötselområdet -- Beskrivning av inventeringsmetoderna -- 18.5 Sammanfattning av utvärderingen -- Inventeringsorganisation -- Samarbetet inom länet -- Samarbete med andra län -- Utvärdering fältarbete -- Utvärdering gentemot Naturvårdsverkets föreskrifter -- Inventeringarnas täckningsgrad -- Spårad sträcka -skillnader mellan länen -- Typ av detaljspårning -skillnader mellan länen -- Spårad sträcka per person och spårningsdag - skillnader mellan länen -- Bedömnings underlag för familjegrupp av lodjur - skillnader mellan länen -- Inventeringsmetodik för lodjur -- Bedömning av inventeringsresultaten 2006/07 -- Utvärderarnas förslag till förändringar -- Registrering och dokumentation -- Inventering av lodjur -- Inventering av varg -- Kompletterande metoder -- Allmänhetens delaktighet och acceptans för inventeringarna -- Ändringar av Naturvårdsverkets föreskrifter -- Nationell redovisning -- Remissvar -- 18.6 Utredningens överväganden och förslag -- 19 lnformationsfrågor -- 19.1 Informationsfrågor -- 19.2 Vem svarar för rovdjursinformation? -- 19.2.1 Myndigheter -- 19.2.2 Informationscentrum -- 19.2.3 Övriga -- 19.3 Finansieringen av informationsarbetet -- 19.4 Utredningens överväganden -- 19.4.1 Ansvar för och medverkan i informationsarbetet -- 19.4.2 Framtida finansiering av informationsarbetet --20 Jakt som metod för beståndsbeskattning -- 20.1 Allmänt -- 20.2 Framgång för naturvården -- 20.3 Mål behövs för beståndsreglering -- 20.4 Jaktens organisation -- 20.5 Licensjakt -- 20.6 Skyddsjakt -- 20.7 Jakt på björn -- 21 Rovdjursturism -- 21.1 Rovdjursturism -- 22 Rovdjursförvaltning i Norge och Finland m.m., erfarenheter från USA och Kanada -- Norge -- Det gränsöverskridande renbetet i Sverige och Norge -- Finland - Lettland -- USA och Kanada -- 23 Rovdjurspolitikens intäkter och kostnader -- 23.1 Rovdjurspolitikens intäkter och kostnader -- 23.2 Statens kostnader -- 23.3 Privatekonomiska kostnader -- Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser samt genomförandefrågor -- Organisatoriska konsekvenser -- Genomförandefrågor -- 25 Författningskommentar -- 25.1 Förslaget till lag om ändring i jaktlagen (1987:259) -- 25.2 Förslaget till lag (2008:xx) om ändring i lagen (2000:592) om viltvårdsområden -- 25.3 Förslaget till förordning om ändring i jaktförordningen (1987:905) -- 25.4 Förslaget till förordning (2008:xx) om ändring i viltskadeförordningen -- Särskilt yttrande Ann Dahlerus -- Särskilt yttrande av Gunnar Glöersen och Börje Waldebring -- Särskilt yttrande av Lotta Samuelson -- Särskilt yttrande av Malin Brännström, SSR, och Ragnhild Svonni, Sametinget -- Särskilt yttrande Robert Franzen -- Bilaga 1 Kommittedirektiv -- Bilaga 2 Tilläggsdirektiv -- Bilaga 3 Förteckning över myndigheter, organisationer och andra intressenter som Utredningen om de stora rovdjuren (M2006:l) besökt eller på annat sätt fört dialog med -- Bilaga 4 Exempel på hur prioriteringar för toleransnivåer kan struktureras inom renskötselområdet -- Bilaga 5 Referenser

Mo svenska

Freely available e-book